Din Lokala PartnerDin Lokala Partner
Din Lokala Partner
Tillsammans Skapar Vi Trygghet
Skansk Larmtjanst skOLDSkansk Larmtjanst skOLD
Skansk Larmtjanst skOLD

Nyheter

Risker och konsekvenser ändras när VÄRLDEN ställer om till elmotorer

Brandrisker 
Termisk stabilitet
 
Litiumjonbatterier fungerar bäst i temperatur­områden 20 till 40°C. Vid minusgrader kan cellerna ta skada om de laddas. I värsta fall kan det leda till intern kortslutning i batteriet. Vid temperaturer över 60 grader expanderar elektrolyten och trycket inne i cellen ökar. Vid högre temperatur, >80°C, kan elektrolyten börja koka. Det kan leda till att inkapslingen brister och släpper ut brännbara gaser, som kan antändas. Det är anledningen till att man inte ska lämna fulladdade mobiler eller datorer i bilen en solig dag. Vissa delar i batterierna börjar brytas ner redan vid 120° C. Det fasta gränsskiktet på elektroden (SEI­lagret) Är den första delen som tar skada. Vid 150 till 250 grader kan anoden börja sönderfalla och frigöra både värme och syre.
 
Termisk rusning 
Vid kortslutning eller fortsatt uppvärmning kan en litiumjon-cell hamna i termisk rusning. Det innebär att cellen frigör batteriets kemiskt lagrade energi okontrollerat med kraftig uppvärmning som följd. Termisk rusning är en exoterm process som är självgenererande och den går inte att stoppa genom att koppla ifrån batteriet. Termisk rusning leder normalt till brand som är explosionsartad. Cellhöljet exploderar eller skadas och batteriet kan brinna med långa sticklågor. Branden är mycket svårsläckt, i många applikationer närmast omöjlig att släcka.
Risken för termisk rusning ökar ju högre laddning batteriet har. I ett urladdat batteri kan inte termisk rusning ske. Ett litiumbatteri blir dock sällan helt urladdat eftersom det stänger ner sig själv innan det blir fullständigt urladdat. Normalt finns det därför kvarvarande spänning i ett "dött" batteri.
 
Risk för fiterantändning 
Det finns stor risk för återantändning när en brand i batteripack bestående av litiumjonbatterier har släckts. Om det finns celler kvar som har laddning och lagrad energi kan dessa återantända. Det behövs ingen yttre tändkälla utan en kvarvarande battericell kan vara skadad och efter ett tag bli instabil och hamna i termisk rusning. Återantändningen kan ske lång tid efter den ursprungliga branden. Det kan ta dagar innan ny brand uppstår. Det är därför viktigt att bevaka utrustning som har brunnit och en brunnen bil ska förvaras utomhus väl avskild från omgivningen.
 
Förvaring 
Litiumjonceller bör förvaras i rumstemperatur 15-25°C. Batterierna ska inte förvaras för länge utan att användas. En litiumjoncell har ett par procents självurladdning per månad och har cellen laddats ur nästan helt så att spänningen understiger 2 volt är batteriet troligen skadat och ska inte användas igen. Vid lagerhållning av större kvantiteter bör batterierna förvaras separat och i ett brandavskilt utrymme. Utrymmet bör vara detekterat och väl ventilerat.

Risker och konsekvenser ändras när VÄRLDEN ställer om till elmotorer

Brandrisker 
Termisk stabilitet
 
Litiumjonbatterier fungerar bäst i temperatur­områden 20 till 40°C. Vid minusgrader kan cellerna ta skada om de laddas. I värsta fall kan det leda till intern kortslutning i batteriet. Vid temperaturer över 60 grader expanderar elektrolyten och trycket inne i cellen ökar. Vid högre temperatur, >80°C, kan elektrolyten börja koka. Det kan leda till att inkapslingen brister och släpper ut brännbara gaser, som kan antändas. Det är anledningen till att man inte ska lämna fulladdade mobiler eller datorer i bilen en solig dag. Vissa delar i batterierna börjar brytas ner redan vid 120° C. Det fasta gränsskiktet på elektroden (SEI­lagret) Är den första delen som tar skada. Vid 150 till 250 grader kan anoden börja sönderfalla och frigöra både värme och syre.
 
Termisk rusning 
Vid kortslutning eller fortsatt uppvärmning kan en litiumjon-cell hamna i termisk rusning. Det innebär att cellen frigör batteriets kemiskt lagrade energi okontrollerat med kraftig uppvärmning som följd. Termisk rusning är en exoterm process som är självgenererande och den går inte att stoppa genom att koppla ifrån batteriet. Termisk rusning leder normalt till brand som är explosionsartad. Cellhöljet exploderar eller skadas och batteriet kan brinna med långa sticklågor. Branden är mycket svårsläckt, i många applikationer närmast omöjlig att släcka.
Risken för termisk rusning ökar ju högre laddning batteriet har. I ett urladdat batteri kan inte termisk rusning ske. Ett litiumbatteri blir dock sällan helt urladdat eftersom det stänger ner sig själv innan det blir fullständigt urladdat. Normalt finns det därför kvarvarande spänning i ett "dött" batteri.
 
Risk för fiterantändning 
Det finns stor risk för återantändning när en brand i batteripack bestående av litiumjonbatterier har släckts. Om det finns celler kvar som har laddning och lagrad energi kan dessa återantända. Det behövs ingen yttre tändkälla utan en kvarvarande battericell kan vara skadad och efter ett tag bli instabil och hamna i termisk rusning. Återantändningen kan ske lång tid efter den ursprungliga branden. Det kan ta dagar innan ny brand uppstår. Det är därför viktigt att bevaka utrustning som har brunnit och en brunnen bil ska förvaras utomhus väl avskild från omgivningen.
 
Förvaring 
Litiumjonceller bör förvaras i rumstemperatur 15-25°C. Batterierna ska inte förvaras för länge utan att användas. En litiumjoncell har ett par procents självurladdning per månad och har cellen laddats ur nästan helt så att spänningen understiger 2 volt är batteriet troligen skadat och ska inte användas igen. Vid lagerhållning av större kvantiteter bör batterierna förvaras separat och i ett brandavskilt utrymme. Utrymmet bör vara detekterat och väl ventilerat.